Nya lagen om trossamfund är muslimkritisk

Riksdagshuset

Det är inte statens uppgift att definiera vad ett trossamfund är, anser skribenten. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

I slutet av 1990-talet arbetade riksdag och regering med den ­reform som ledde fram till en ny relation mellan staten och trossamfunden. Mest omskapande blev den för Svenska kyrkan.

Från den 1 januari år 2000 upphörde banden mellan den svenska staten och den ”statskyrka” som hade funnits under många hundra år. Jag var så kallad särskild utredare för de delar som innebar att man fick en ny reglering. På basis av min utredning beslutades dels ­lagen om Trossamfund och dels lagen om Svenska kyrkan.

Problem med ändringsförslag

Regeringen gör nu om lagstiftningen av trossamfunden, främst i fråga om stöd till trossamfund. Men även lagen om trossamfund ändras. Det finns problem med dessa ändringsförslag. Att stödet till trossamfund, liksom hjälp med uppbörden, den så kallade kyrkoavgiften, justeras över tid är rimligt och i sig inget som förvånar. Men det finns delar av både förarbeten och lagtext det finns anledning att kritisera.

Massiv muslimkritik

Jag menar att de rymmer en massiv muslimkritik, även om man hävdar att lagtexten nu är mera konfessionslös, utan att föra det i bevis eller själva praktisera det. Med (ovanligt) långa och detaljerade beskrivningar pekar man ut de organisationer man nu vill isolera. Den vaga beskrivningen av dessa kriterier föreslås nu placeras i lagen om trossamfund. Dels gör det lagen otympligt lång och dels pekar den ut främst muslimska organisationer.

Man föreslår nu:

18 §

Statlig avgiftshjälp får lämnas endast till ett registrerat trossamfund som

1. har minst 2 500 betjänade som är bosatta i Sverige,

2. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst fem år, och

3. får sin religiösa verksamhet finansierad i huvudsak av betjänade som är bosatta i Sverige.


19 §

Statlig avgiftshjälp får inte lämnas till ett trossamfund om trossamfundet, någon av dess församlingar eller en företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter,

2. diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,

3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller

4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

 

1998 valde vi i 16 § första stycket den stramare texten:

Hjälpen får lämnas endast till ett trossamfund som

1. bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och

2. är stabilt och har egen livskraft.

I lag om stöd till trossamfund fanns en något mer omfattande beskrivning. För att tolka dessa förändringar, och att denna text nu tynger själva huvudlagen behöver jag beskriva hur vi tänkte 1998.


Vi hade då 4 grundläggande principer.

1. Staten är religiöst neutral, och konfessionslös.

2. Den juridiska formen, registrerat trossamfund, är lika för alla (även Svenska kyrkan).

3. Trossamfunden skall registrera sig utifrån sin egen självförståelse.

4. Då staten rättshandlar med samfunden, tex statsbidrag, är staten (naturligtvis) fri att ställa de krav den vill. Men de ska vara transparenta, lika för alla och icke-diskriminerande.

Genom de förslag som nu läggs hotas alla fyra principerna.

Fram till 1 jan 2000 fanns inte Svenska kyrkan. Inte som ett samlat rättssubjekt. Regeringen var kyrkans centrala styrelse, en del av statsförvaltningen. På stiftsnivå fanns domkapitlen, närmast som en myndighet. Därtill församlingarna, tidigare socknen/kommunerna. Svenska kyrkan centralt var en eller två stiftelser.

Inomkyrklig stadga

Rättsligt hängde inte kyrkan ihop utan staten. Vi behövde därför ”uppfinna” Svenska kyrkan. Vilket vi gjorde med Lag om Svenska kyrkan. I princip behövdes den bara den dagen, 1 jan 2000. Sedan fanns den, för första gången, som ett samlat rättssubjekt med några nivåer: Kyrkomöte/registrerat trossamfund, stift och församlingar/pastorat. Nu regleras den genom en inomkyrklig stadga, ej styrd av staten.

Nu hade det varit läge att slopa den då nödvändiga lagen om Svenska kyrkan. Nu utvidgas den i stället.

Nu hade det varit läge att slopa den då nödvändiga lagen om Svenska kyrkan och göra de förändringar i lagen om trossamfund som det hade medfört. Jag utesluter inte att viss särlagstiftning fortfarande hade behövts, men den kunde säkert ha minimerats. Nu utvidgas den i stället. De långa diskriminerande definitionstexterna beskrivs tydligt inte gälla Svenska kyrkan. Utöver att det blir otympligt är det snarare en återgång till tiden före år 2000.

Statens neutralitet

Man håller inte fast vid statens neutralitet. Man reglerar definitionerna av trossamfund så att självbilden får bekymmer och genom onödiga undantag i lagen om trossamfund som nu föreslås undantas Svenska kyrkan. Det blir en särlagstiftning som alls inte behövs. Att i lagen om trossamfund definiera vad ett trossamfund, församling och betjänad är strider (kan strida) mot trossamfundens egendefinition. Det är alls inte statens uppgift.

Jag inser att arbetet nu gått för långt för att stoppas. Det är trist.

Pär Axel Sahlberg

Taggar:

Islam
0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA

 

Till minne